President Emmanuel Macron lovade en hård respons och gav lokala myndigheter befogenhet att förbjuda demonstrationer efter att protester mot de ökande levnadsomkostnaderna den 17 oktober urartade i några av Frankrikes värsta oroligheter på flera år och ledde till nästan 2 400 gripanden.
Inrikesministeriet rapporterade att närmare 1 000 poliser och gendarmer skadades, varav sju allvarligt, när sammandrabbningar, plundring och bränder spreds över flera städer. Myndigheterna uppskattade att omkring 550 000 personer deltog i demonstrationerna mot stigande priser och försämrad samhällsservice. Studenter och fackförbund lyfte även fram oro gällande situationen i skolorna.
Bland förstörelsen fanns det historiska rådhuset i Limoges som brandhärjades svårt, och butiker samt andra offentliga byggnader attackerades. I ett tv-sänt tal sade Macron att fredliga demonstranter med legitima klagomål måste skiljas från de personer som förstörde och plundrade egendom. Han lovade att de ansvariga för våldsamheterna ska ställas till svars.
Macron sade att borgmästare och prefekter vid behov får förbjuda vissa sammankomster, men han utlyste varken undantagstillstånd eller utegångsförbud. På måndagen avvisade Macron en avgångsansökan från inrikesminister Laurent Nuñez. Han krävde också en utredning om eventuella brister i planering och underrättelsearbete innan våldet bröt ut.
Oroligheterna har ökat trycket på premiärminister Sébastien Lecornus minoritetsregering, som samtidigt försöker genomföra kraftiga besparingar och står inför en avgörande budgetomröstning.