En amerikansk modell som publicerades den 20 oktober visar att en senareläggning av hepatit B-vaccinationen vid födseln, eller att beslutet fattas genom delat beslutsfattande, kan öka antalet kroniska infektioner bland barn med 19 till 83 procent jämfört med att vaccinera alla spädbarn direkt vid födseln.
Forskarna simulerade hälsoutfall fram till 20 års ålder för en amerikansk födelsekohort på 3,6 miljoner spädbarn. De jämförde allmän vaccination vid födseln, vaccination som skjuts upp till två månaders ålder samt ett upplägg med delat beslutsfattande för spädbarn vars mödrar testats negativt för hepatit B. Samtliga strategier behöll en dos vid födseln för spädbarn vars mödrar testats positivt eller vars hepatit B-status var okänd.
Modellen uppskattade 255 kroniska infektioner vid 20 års ålder vid allmän födelsedos, 303 vid senarelagd vaccination och 467 vid delat beslutsfattande. Den beräknade även att omkring 1,8 miljoner personer skulle kunna vara mottagliga för hepatit B vid 20 års ålder med delat beslutsfattande, jämfört med 232 000 vid allmän födelsedos. Detta rör sig om prognoser, inte faktiskt observerade infektioner.
Uppskattningarna bygger delvis på modellerade fullföljandegrader för vaccinationsserien på 91,1 procent för allmän vaccination, 87,1 procent för senarelagd vaccination och 50 procent för delat beslutsfattande. Författarna uppger att resultaten visar möjliga effekter om förändringarna i policyn genomförs fullt ut. De framhåller dock att de faktiska utfallen kan skilja sig om vaccinationsgraden eller andra antaganden ändras.