Innehållet på Harava News är AI-genererat och kan innehålla fel.

Varför ökar vinterhungern i Afghanistan?

Fokus🇦🇫Samhälle

Nyheten bakom den här artikeln: FN varnar för att 19,2 miljoner människor i Afghanistan kan drabbas av akut livsmedelsosäkerhet i vinter

Afghanistans vinterprognos varnar för att 19,2 miljoner människor kan drabbas av livsmedelsosäkerhet på krisnivå eller värre från november 2026 till april 2027.

Fler riskerar hunger i vinter

Den FN-stödda klassificeringen Integrated Food Security Phase Classification (IPC) uppskattar att 15,9 miljoner människor befann sig i en situation med hunger på krisnivå eller värre i september och oktober 2026, däribland 3,4 miljoner i nödläge. För den magra vintersäsongen väntas siffran stiga till 19,2 miljoner människor – 38 procent av befolkningen – varav fem miljoner i nödläge. Det är 1,8 miljoner fler än under motsvarande period året innan.

Det här är prognoser, inte ett påstående om att svält pågår. I IPC:s system är Nödläge fas 4; fas 5 är Katastrof/svält.

Fler drabbas av hunger i vinter

Bättre nederbörd och en starkare odlingssäsong har gynnat grödor och betesmarker. Men enligt IPC försämrar det minskade biståndet hushållens förmåga att hantera påfrestningar. OCHA:s talesperson Olga Cherevko beskrev, efter besök i södra och nordöstra Afghanistan, hur hon sett mat på marknaderna medan familjer gick hungriga eftersom de saknade pengar, inkomster eller annat stöd. Vintern kan göra det svårare att nå utsatta samhällen, så biståndet måste komma fram innan familjerna står utan utvägar.

IPC pekar på svag köpkraft, arbetslöshet, inflation, stigande kostnader för insatsvaror, störningar i handeln och spänningar vid gränsen till Pakistan. FAO och FN:s livsmedelsprogram (WFP) lyfter också fram höga kostnader för mat och transporter, ont om arbete och att över 1,2 miljoner afghaner i år återvänt från Iran och Pakistan. En bättre skörd kan öka tillgången på mat utan att återställa jobben, lönerna eller familjernas möjlighet att köpa en näringsrik kost.

Långvariga svårigheter gör familjer utsatta

Årtionden av konflikter, fattigdom och klimatrelaterade kriser har försvagat hushållens förmåga att återhämta sig efter motgångar. Enligt IPC är familjer utan egen mark, tillfälligt anställda, återvändare, hushåll med kvinnor som familjeförsörjare och människor som är beroende av jordbruk särskilt utsatta. De som har små besparingar eller få tillgångar kan tvingas sälja sådant de behöver för sin försörjning eller dra ner på maten, vilket gör återhämtningen svårare.

Biståndet möter hinder i form av finansiering och tillträde

OCHA:s humanitära plan för 2026 begärde 1,71 miljarder US-dollar. Den 26 augusti hade myndighetens finansieringsöversikt registrerat 509,3 miljoner dollar, eller 29,7 procent. OCHA påpekade att översikten inte omfattade alla resurser, men uppgav att insatsen fortfarande var kraftigt begränsad. Enligt myndigheten hade underskottet redan lett till att serviceställen stängts, bistånd pausats, insatsernas täckning minskat och försörjningskedjor störts. Omkring en tredjedel av mottagningarna för nutritionsstöd hade stängt eller pausat sin verksamhet, till stor del på grund av nedskärningar i finansieringen.

I OCHA:s bedömning av tillträdet listas förseningar i projektgodkännanden, begränsningar av rörlighet och vid gränserna, minskad finansiering, administrativa hinder och ingrepp i programverksamheten samt restriktioner som påverkar kvinnliga hjälparbetare och biståndsmottagare. Hindren kan fördröja biståndet, särskilt till kvinnor och flickor, och göra det svårare att nå avlägsna samhällen innan vinterresorna blir mer besvärliga.

Även barns hälsa är i fara

IPC uppskattar att 4,04 miljoner barn i åldern sex månader till fem år kommer att behöva behandling för akut undernäring 2027, däribland närmare 1,1 miljoner allvarliga fall. Enligt IPC förvärras undernäringen av sjukdomar, dålig vatten- och sanitetsförsörjning och sämre tillgång till näringsstöd, liksom av livsmedelsosäkerhet. Även restriktioner som påverkar kvinnor och flickor spelar roll, eftersom mödrahälsa, tillgång till vård och kvinnors möjlighet att försörja sig påverkar barns näringstillstånd.

Biståndsorganisationer uppmanar till åtgärder innan vintern blir strängare: utöka livsmedelsbiståndet, skydda boskap och andra tillgångar som behövs för försörjningen, stödja jordbrukare inför såddperioderna och se till att näringsstöd och grundläggande samhällsservice finns tillgängliga. IPC rekommenderar också att förbereda sig för fler återvändare och använda tidiga varningssignaler. Prognosen är inte ett förutbestämt utfall; finansiering, förnödenheter och tillstånd måste nå människor i riskzonen i tid.