Nederländska forskare fann att en fullskalig saltäng förlorade lite sediment i simulerade extremstormsvågor, vilket tyder på att saltängar kan bidra till att skydda kuster även om skadade växter dämpar de största vågorna mindre effektivt.
I en vågbassäng byggde forskargruppen upp en levande saltäng på omkring 306 kvadratmeter, hämtad från kusten vid Frisiska Vadehavet. De utsatte saltängen för vågor med signifikanta våghöjder på upp till två meter. Testet pågick i omkring 29 timmar.
Efter 21 timmars vågpåverkan hade saltängens yta sjunkit med i genomsnitt endast sju millimeter, vilket visade på mycket liten erosion i försöket. Växtligheten skadades mer. Efter långvarig exponering för vågor hade mängden växtmaterial ovan jord minskat till ungefär en femtedel till en fjärdedel av den ursprungliga mängden.
Växterna minskade vågornas styrka med ytterligare 6–22 procent i tester med 75 centimeter höga vågor. Vid två meter höga vågor var deras extra effekt som mest 6 procent. Saltängens upphöjda markyta bromsar också vågorna.
Forskarnas globala analys tydde på att växtlighet kan minska vågorna med upp till 50 procent vid kuster med lägre vågenergi. Vid kuster med högre vågenergi kan växtlighet enligt analysen minska vågorna med mindre än 10 procent. Resultaten talar för att saltängar bör bevaras som en del av kustskyddet.
Saltängar bör inte ersätta konstruerade skydd, särskilt inte där de största vågorna väntas.