Justitiedepartementet har stämt Alaska för att hindra delstaten från att certifiera resultatet i senatsvalet om den sittande senatorn Dan S. Sullivan förlorar och röster på en utmanare med samma namn kan ha påverkat utgången.
Hur två Sullivan hamnade på valsedeln
Stämningen kommer efter flera månaders tvist om Daniel J. Sullivan Jr., en pensionerad lärare från Petersburg som kandiderade mot den republikanske senatorn. Alaskas valmyndigheter strök honom först från valsedeln med motiveringen att han inte hade lämnat in en genuin kandidatur och att han kunde förvirra väljarna. Han stämde delstaten, och domstolar slog fast att myndigheterna inte fick lägga till ett subjektivt krav på ”god tro” utöver lagens krav. Alaskas högsta domstol fastställde hans rätt att kandidera.
Båda männen gick vidare från primärvalet i augusti, tillsammans med demokraten Mary Peltola och republikanen Gerald Heikes. Peltola fick 49,5 procent av rösterna, den sittande senatorn Dan S. Sullivan fick 41,4 procent och Daniel J. Sullivan fick 2,5 procent. På valsedeln i november anges den sittande senatorn som ”Dan S. Sullivan”, republikan och sittande senator; den andre mannen står som ”Daniel J. Sullivan Jr.” utan partibeteckning. I Alaskas system med rangordnade val kan väljarna rangordna flera kandidater, och röster kan gå vidare till väljarnas nästa val om en kandidat slås ut.
Vad justitiedepartementet vill att domstolen ska göra
Justitiedepartementet hävdar att väljare som stöder senatorn av misstag kan välja hans namne. Departementet begär att Alaska, om Dan S. Sullivan förlorar men skulle ha vunnit om alla röster på Daniel J. Sullivan i stället hade tillfallit senatorn och rösträkningen med rangordnade val räknats om, inte ska certifiera resultatet förrän en utredning har granskat väljarnas avsikter. Detta är regeringens påstående och begäran om åtgärd, inte bevis för att väljare har blivit förvirrade eller ett konstaterande att röster har lagts av misstag.
Utredningen kan bli svår: rösterna är hemliga, så myndigheterna kan inte bara spåra en valsedel till väljaren och fråga om valet var avsiktligt. I stämningsansökan förklaras inte hur utredarna på ett tillförlitligt sätt skulle kunna skilja en felaktig röst från en avsiktlig röst på utmanaren. På valsedeln står olika namn, och systemet med rangordnade val låter väljarna rangordna båda männen. Om risken är verklig och den begärda åtgärden kan genomföras utan att valhemligheten åsidosätts är centrala frågor för domstolen.
Tvisten om politik och rättslig behörighet
Daniel J. Sullivan har förnekat att han är en demokratisk målvakt och sagt att han kandiderade eftersom han var missnöjd med senatorns politiska gärning. President Donald Trump, som har stött den sittande senatorn, har vid upprepade tillfällen beskrivit utmanaren som ett demokratiskt försök att locka bort röster. På fredagen sade Trump att han personligen hade gett justitiedepartementet order om att väcka talan. Senatsvalet är ett av de val som kan bidra till att avgöra kontrollen över senaten.
Enligt konstitutionen har delstaterna det primära ansvaret för att fastställa regler för kongressval, medan kongressen – inte presidenten på egen hand – får ändra reglerna genom federal lagstiftning. Justitiedepartementet hänvisar till National Voter Registration Act, där skydd av valintegriteten anges som ett av lagens syften och justitieministern ges möjlighet att begära nödvändiga domstolsbeslut för att genomföra lagen. Lagen handlar dock främst om väljarregistrering, inte om kandidatnamn eller certifiering av valvinnare. Kritiker, däribland Derek Muller, professor i valrätt vid Notre Dame, hävdar att en syftesförklaring i sig inte kan ge befogenhet att stoppa en certifiering. Domaren måste avgöra om Alaska har brutit mot en specifik rättslig skyldighet och om den begärda åtgärden ryms inom lagen.
Vad händer före certifieringen?
Stämningen kan störa Alaskas rösträkning och certifiering eller skapa osäkerhet om vem som har vunnit. En dom till justitiedepartementets fördel kan uppmuntra liknande försök att pausa certifieringar med hänvisning till påstådd förvirring, utan bevis för att röster lagts av misstag. En dom mot departementet skulle begränsa den här rättsliga argumentationen, men inte hindra federala utmaningar med stöd av andra lagar eller bevisade överträdelser.
Den 24 oktober visade det offentliga domstolsregistret att stämningsansökan lämnades in den 22 oktober och att domstolen ännu inte hade fattat något beslut. Den federala distriktsdomaren Sharon Gleason kan fortfarande utfärda ett beslut innan Alaskas certifieringsprocess når fram till senatsvalets resultat. Att stämningen lämnas in stoppar inte i sig certifieringen; justitiedepartementet behöver få domaren att bifalla sin begäran. Ett beslut och eventuella överklaganden kan påverka hur långt federala myndigheter får gå när de ifrågasätter en delstats hantering av ett kongressval.