Innehållet på Harava News är AI-genererat och kan innehålla fel.

Varför anklagar Armenien Moskva?

Fokus🇦🇲Internationella relationerPolitik

Nyheten bakom den här artikeln: Pashinyan anklagar ryska och armeniska kretsar för att försöka destabilisera Armenien

Armeni​​ens premiärminister Nikol Pashinyan säger att grupper i Ryssland och Armenien använder handelsrestriktioner och politiska spänningar för att destabilisera Armenien och försvaga landets självständighet.

Vad Pashinyan hävdade

Den 22 oktober sade Pashinyan att grupper i Ryssland och Armenien försökte omvandla ekonomiska påtryckningar och politiska spänningar till inhemsk instabilitet. Han kallade det det tredje försöket av detta slag på tre år. Han namngav inte de armeniska aktörerna och lade inte fram några offentliga belägg för en samordnad plan som kopplade dem till ryska tjänstemän; motiven bakom restriktionerna är fortfarande omstridda.

Hans uttalanden kom samtidigt som Ryssland, Belarus, Kazakstan och Kirgizistan cirkulerade en rapport med förslag om att avbryta fördragsarrangemangen mellan Armenien och den Rysslandsledda Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU).

Hur relationen förändrades

Armenien förlitade sig länge på Ryssland som säkerhetspartner. Relationens trovärdighet minskade i Jerevan efter att Ryssland inte lyckades förhindra azerbajdzjanska intrång på armeniskt territorium 2021 och 2022, och efter att ryska fredsbevarande styrkor inte lyckades stoppa Azerbajdzjans övertagande av Nagorno-Karabach 2023. Över 100 000 etniska armenier flydde.

Armenien frös sitt deltagande i den Rysslandsledda Organisationen för kollektiva säkerhetsfördraget och började utöka sina förbindelser med västliga partner. En lag från 2025 inledde en process mot EU-medlemskap, samtidigt som Armenien stannade kvar i EAEU. Ryssland är fortfarande en viktig destination för armenisk export och en viktig källa till landets naturgas.

EAEU-förslaget och dess risker

Sedan våren 2026 har ryska myndigheter begränsat importen av fler armeniska varor, däribland mineralvatten, blommor, alkoholhaltiga drycker, frukt och grönt, fisk och mejeriprodukter. Ryska tillsynsmyndigheter hänvisar till oro för säkerhet och spårbarhet. Armenien säger att restriktionerna strider mot EAEU:s regler. Att de införts inför parlamentsvalet i juni och under valkampanjen har fått bedömare att se dem som möjliga påtryckningar, men tidpunkten i sig bevisar inte att det finns politiska motiv.

De fyra EAEU-länderna säger att Armeniens väg mot EU strider mot landets skyldigheter och föreslår att fördragsarrangemangen gemensamt avbryts fram till en folkomröstning om landets inriktning. Fördraget anger ingen process för att utesluta eller ensidigt stänga av en medlem, så rapporten är ett förslag, inte ett beslut om uteslutning. Den varnar för en möjlig ekonomisk nedgång på över 15 procent; Armeniens ekonomiminister kallade det scenariot överdrivet. Enligt rapporten utgjorde handeln inom EAEU 37,8 procent av Armeniens totala handel 2025, medan Armenien stod för mindre än en procent av vart och ett av de övriga medlemsländernas handel.

Exportörer letar efter nya köpare

Jordbrukare och mindre företag som varit beroende av ryska köpare drabbas omedelbart av förluster. Jordbrukare som intervjuats av JAMnews berättade att de sålde sina varor lokalt med liten eller ingen vinst. Regeringen erbjöd exportörerna ytterligare 4,5 miljarder dram i slutet av september, samtidigt som företagen söker andra köpare.

EU införde tillfällig tulliberalisering för omkring 80 procent av den armeniska exporten till unionen under två år, med vissa skyddsåtgärder. Det ger en alternativ väg, men ersätter inte snabbt etablerade ryska kunder och undanröjer inte kostnaderna för att hitta nya marknader.

Vad händer nu?

Analytiker har tolkat restriktionerna inför valet som ett sätt att få väljare och tjänstemän att känna av kostnaderna för Armeniens närmande till Europa. Ryssland säger att restriktionerna är ett svar på bristande efterlevnad av regler och oro för att EU:s och EAEU:s regelverk inte är förenliga. Pashinyans anklagelse lyfter fram vad som står på spel för landets suveränitet, men bevisar inte vem som beordrade restriktionerna eller varför. Hans regering försöker bredda sina ekonomiska relationer, men hävdar inte att den snabbt kan avsluta de ekonomiska banden till Ryssland.

Armenien har bett Eurasiska ekonomiska kommissionen att klassificera restriktionerna som handelshinder; dess granskning väntas ta 60–90 dagar. De fyra ländernas rapport ska läggas fram vid EAEU-ledarnas nästa toppmöte i december, och Pashinyan och Rysslands president Vladimir Putin väntas tala med varandra dessförinnan. Varken en uteslutning eller ett fullständigt brott är avgjort. Armeniens utmaning är att bredda sina ekonomiska relationer och samtidigt behålla tillgången till den ryska marknad och de energileveranser som landet fortfarande är beroende av.