Brasilianerna väljer mellan Lulas center-vänsterinriktning och Flávio Bolsonaros konservativa projekt, medan en kongress med tydligare högerprofil kommer att forma vad den som vinner kan genomföra.
Ett jämnt och polariserat val
Den andra valomgången följde på en oväntat stark första omgång för Flávio Bolsonaro. Den 4 oktober fick han omkring 47 procent av rösterna mot president Luiz Inácio Lula da Silvas 45 procent; ingen av dem nådde den majoritet som krävs för att vinna direkt. År 2022 besegrade Lula knappt Flávios far, Jair Bolsonaro. Efter att Jairs anhängare försökt upphäva valresultatet dömdes Jair för sin roll i en kuppkomplott och fängslades. Hans son har sedan dess blivit familjens främsta presidentkandidat.
Väljarna har också fokuserat på levnadskostnader, hushållens ekonomi och den offentliga säkerheten. Flávio har hävdat att Lula inte har fått kontroll över brottsligheten eller gjort det billigare att leva. Lula pekar på sociala program och ekonomiska framsteg som skäl till att han bör få sitta kvar. Över 33 miljoner människor röstade inte i första omgången, och den tre veckor långa kampanjen inför den andra valomgången försökte vinna över väljare vars kandidater slagits ut eller som stannat hemma. En slutlig opinionsmätning visade att kandidaterna låg lika. När de rapporter som behandlas här publicerades var vallokalerna fortfarande öppna och resultatet var inte känt.
Två olika politiska vägval
Lulas program lovar att fortsätta den sociala politiken och fokusera på att minska ojämlikheten, utveckla industrin och främja hållbarhet. Flávio har drivit kampanj med löften om nedskärningar, en hårdare linje mot brottslighet och en mindre stat. Han har också lovat att benåda sin far om han blir vald.
I den avslutande debatten kallade Lula Flávios föreslagna nedskärningar vårdslösa, medan Flávio lade skulden för höga priser och organiserad brottslighet på Lula. Det här var påståenden i valkampanjen, inte fastslagna bedömningar av vad någon av kandidaterna skulle kunna genomföra.
Kongressen kommer att begränsa den som vinner
Väljarna har också valt en mer konservativ kongress. Liberala partiet, som leds av Flávios läger, fick fler mandat. Höger- och mittenpolitiker kan tillsammans få majoritet i underhuset och kanske samla de större block som krävs för grundlagsändringar. Vissa nyvalda ledamöter vill begränsa högsta domstolens befogenheter eller försöka få justitierådet Alexandre de Moraes avsatt; han ledde målet mot Jair Bolsonaro. Flávios föreslagna benådning skulle placera presidentämbetet i centrum för den juridiska och institutionella konflikten. Sådana åtgärder skulle vara beroende av kongressledamöter och domstolar, inte bara presidenten.
Lula skulle behöva förhandla med en kongress som står längre från hans Arbetarparti för att få igenom budgetar och lagstiftning. Flávio kan hitta fler allierade, men en bred koalition av höger- och mittenpartier skulle ändå behöva enas om prioriteringarna. Analytiker varnar för att hans löfte om budgetdisciplin kan vara svårare att infria än att föra fram i valkampanjen, med tanke på oron för statsskulden och behovet av stöd i kongressen. Lula skulle utsättas för press att finansiera sociala satsningar och industriprioriteringar samtidigt som han lugnar marknaderna i fråga om de offentliga finanserna.
Vad som står på spel utanför Brasilien
Lula har betonat nationell suveränitet, diversifierade handelsrelationer och en större roll för Brasilien bland utvecklingsländerna. Flávio står i linje med USA:s president Donald Trump och signalerar en närmare relation till Washington. Ett regeringsskifte kan påverka Brasiliens relationer med USA och Kina, liksom landets hållning i klimat- och regionalpolitiska frågor. Handelsrelationerna, de statsfinansiella påfrestningarna och kongressen kommer alla att påverka hur långt kampanjlöftena kan förverkligas.
Rösträkningen skulle inledas efter att vallokalerna stängt, och den som segrar väntas tillträda i januari. Uppmärksamheten kommer därefter att riktas mot val av ministrar, förhandlingar med kongressen och frågan om huruvida omstridda kampanjlöften blir till regeringsförslag. Valet kan staka ut Brasiliens kurs, men det kan inte lösa de tvister om brottslighet, ekonomi och demokratiska institutioner som ligger bakom den jämna kampen.