Armeniens parlament godkände det USA-stödda TRIPP-ramverket, men frågor om kontroll, kommersiella villkor och ömsesidigt tillträde är fortfarande olösta.
Vad omröstningen innebär
Omröstningen, som slutade 63–32, godkänner ett ramverk för Trump Route for International Peace and Prosperity, eller TRIPP. Det föreslår ett gemensamt utvecklingsbolag, där den amerikanska sidan äger 74 procent och Armenien 26 procent under de första 49 åren. Parterna kan förlänga upplägget med ytterligare 50 år, vilket skulle höja Armeniens andel till 49 procent och ge den amerikanska sidan en knapp majoritet. Bolagsordningen och aktieägaravtalet förhandlades fortfarande. Ratificeringen för projektet framåt, men bygger eller öppnar inte någon korridor.
Varför suveräniteten är viktig
En vapenvileförklaring från 2020 efterlyste ett återöppnande av transportförbindelser i regionen och att Armenien skulle garantera säkerheten för rutterna mellan Azerbajdzjan och dess exklav Nachitjevan. Azerbajdzjan eftersträvade direkt transit, medan Armenien motsatte sig upplägg som kunde minska landets kontroll över sitt territorium. Efter år av konflikt, däribland Azerbajdzjans övertagande av Nagorno-Karabach 2023 och den armeniska befolkningens flykt, är suveränitet och säkerhet fortfarande känsliga frågor. Vid ett toppmöte i Washington den 8 augusti 2025 paraferade Armenien och Azerbajdzjan ett fredsavtal, men undertecknade det inte. I en gemensam deklaration stödde de transport genom Armenien samtidigt som de bekräftade statlig suveränitet och utlovade ömsesidiga fördelar för Armenien.
Vem behåller befogenheterna
Avtalet innebär inte att armeniskt territorium överförs eller, på papperet, att Armenien förlorar sin myndighet över polisarbete och gränsbeslut. Armeniska myndigheter behåller befogenheter över tullklarering, säkerhetskontroller, immigrationsärenden, brottsbekämpning och skatter. Privata operatörer som anlitas av utvecklingsbolaget kan samla in handlingar och hantera betalningar, medan beslut fattas av armeniska myndigheter. Bolaget skulle ändå få omfattande rättigheter att utveckla och driva infrastruktur, liksom långsiktiga rättigheter till markanvändning och utveckling i angivna områden. Det är en betydande kommersiell eftergift, även utan någon överföring av suveränitet.
Löften och farhågor
Regeringen säger att Armenien kan få järnvägsförbindelser, tillgång till marknader via Azerbajdzjan, investeringar och en roll som regionalt transitnav. Planerna kan omfatta järnvägar, vägar, kraftledningar och fiberoptiska kablar, och även rörledningar kan bli aktuella. USA har uppgett att landet vill stärka handeln över Kaspiska havet och få tillgång till kritiska mineraler och andra leveranskedjor. Analytiker ser också projektet som ett möjligt alternativ till infrastrukturnätverk som domineras av Ryssland eller Kina. Dessa vinster är inte säkerställda, och regler för driften och finansiella upplägg är fortfarande olösta.
Kritiker i oppositionen säger att Armenien kan hjälpa till att förbinda Azerbajdzjan med Nachitjevan utan någon bindande garanti för att Azerbajdzjan i gengäld öppnar rutter för armeniska varor. De varnar också för att långsiktiga rättigheter för ett bolag med amerikansk majoritet kan försvaga Armeniens förhandlingsläge. Regeringen säger att rutten är tänkt att åter öppna förbindelser för Armenien såväl som Azerbajdzjan. Men ramverket mellan Armenien och USA förpliktar inte i sig Azerbajdzjan att ge ömsesidigt tillträde.
Vad händer härnäst
Den föreslagna rutten skulle gå genom Armeniens södra Sjunikregion, längs gränsen mot Iran, och förbinda Azerbajdzjans fastland med Nachitjevan. USA:s medverkan placerar ett USA-kontrollerat bolag i centrum för en strategiskt viktig transitförbindelse nära Iran och en möjlig handelsväg från Kaspiska havet mot Europa. Bolaget skulle inte bli en gränsmyndighet, men läget bidrar till att förklara projektets regionala betydelse.
Armeniens konstitutionella granskning och parlamentets ratificering är slutförda, men de två regeringarna måste fortfarande slutföra förfarandena för att avtalet ska träda i kraft. Bolagets bolagsordning och aktieägaravtal, liksom ruttdragning, finansiering och driftsupplägg, återstår att fastställa. Fredsavtalet från 2025 är fortfarande inte undertecknat. Den 28 oktober sade utrikesminister Ararat Mirzoyan att Armenien var redo att underteckna, samtidigt som han påpekade att Azerbajdzjan kopplar undertecknandet till en ändring av Armeniens konstitution. Mirzoyan har också sagt att TRIPP kan börja användas innan ett avtal har undertecknats, vilket lämnar öppet om rutten kan bygga förtroende eller ge den ena sidan ett övertag innan de utlovade fördelarna når den andra.