En global studie ledd av McGill kartlade 45 hot från mänsklig verksamhet mot över 21 000 sötvattensarter och visade att jordbruk, dammar och avrinning från jordbruket utgör stora påfrestningar samt att Europa och Nordvästra Afrika är områden där bevarandeinsatser kan vara särskilt brådskande.
Forskarna använde data från International Union for Conservation of Nature för att studera 21 490 groddjur, fiskar, däggdjur, reptiler, trollsländor och flicksländor. De tog fram 225 kartor som visar var specifika hot kan påverka varje grupp. Genom att kombinera kartorna uppskattade forskargruppen hur sannolikt det är att arter i olika avrinningsområden utsätts för särskilda påfrestningar.
Kartorna visade var arter kan utsättas för påfrestningar, snarare än enbart var mänsklig verksamhet förekommer. Resultaten tyder på att sötvattensarter utsätts för mer intensiva hot än arter som lever på land. De tyder också på att dessa konsekvenser är geografiskt fördelade på ett annat sätt än konsekvenserna för landlevande arter.
Påfrestningarna varierar mellan regioner. Föroreningar från städer, jordbruk och industri är framträdande i Europa. Nordvästra Afrika utsätts för en kombination av föroreningar, dammar och omfattande vattenanvändning.
Jordbruket påverkar särskilt groddjur och trollsländor i många områden. Jakt är ett orosmoment för vissa sötvattenslevande däggdjur och reptiler. I delar av Sydamerika hör jordbruk och vattenbruk också till de främsta riskerna.
Forskarna säger att kartorna utgör en utgångspunkt som kan hjälpa naturvårdare att rikta sina insatser. Resultaten är viktiga för sötvattensekosystemen, som bidrar med fiskeresurser, dricksvatten och skydd mot översvämningar.