Haitis nya valkalender lägger den första valomgången den 18 juli 2027, men möjligheten att genomföra ett meningsfullt val beror på om staten kan återta tillräcklig närvaro.
En lång väntan på folkvalda ledare
Förseningen förlänger ett politiskt vakuum som började innan den nuvarande säkerhetskrisen nådde sin kulmen. Haiti höll senast nationella val 2016. President Jovenel Moïse mördades 2021, och ingen folkvald president efterträdde honom; mandatperioderna för de sista senatorerna löpte också ut för flera år sedan. Ett övergångspresidentråd tog makten 2024 efter att premiärminister Ariel Henry avgått, med uppdraget att bidra till att återställa säkerheten och organisera val. När rådets mandatperiod löpte ut den 7 februari 2026 stod premiärminister Alix Didier Fils-Aimé fortsatt vid rodret, utan president eller parlament. Valet är en utlovad väg tillbaka till folkvalda nationella institutioner.
Valkalendern har ändrats flera gånger. Rådet förlade först den första valomgången 2026 till den 30 augusti och flyttade den sedan till den 13 december. I början av oktober pausade det valkampanjen utan att ange ett nytt datum, med hänvisning till tekniska och operativa krav. FN:s generalsekreterares rapport uppgav att vissa politiska aktörer ifrågasatte om det var möjligt att hålla val i december med tanke på säkerhetsläget och varnade för att väljare och kandidater måste få jämlika förutsättningar. Den 28 oktober, efter att ha ändrat valdekretet och samrått med säkerhetsstyrkor, politiska grupper, civilsamhället, näringslivet och regeringen, fastställde rådet den första valomgången till den 18 juli och den andra till den 4 oktober 2027. Rådet räknar med att slutresultaten är klara senast den 23 oktober.
Arbetet som krävs för att hålla ett val
Väljarregistreringen inleddes i juli, men valrådet öppnade till en början verksamhet i nio departement och undantog departementet Ouest på grund av lokala begränsningar. Rådet uppgav att verksamheten skulle utökas beroende på om säkerheten, tillgängligheten och effektiviteten var tillfredsställande. Den reviderade kalendern anger den 20 maj 2027 som sista dag för väljarregistrering och den 9 februari som sista dag för kandidatregistrering. Väljare behöver trygga registreringsplatser som går att nå; kandidater måste kunna resa och bedriva kampanj; och valmaterial måste nå vallokalerna och återföras. Gäng kan blockera vägar och kontrollera samhällen, vilket hotar varje steg.
I slutet av oktober rapporterade AFP att nästan 1,5 miljoner människor hade tvingats på flykt undan våldet, att det saknades registreringscentraler i vissa kommuner som kontrolleras av gäng och att gäng ofta stängde vägar. Den FN-stödda Gang Suppression Force skulle uppgå till 5 500 personer, men hade omkring 1 500 utplacerade, rapporterade AFP. I en rapport från oktober som omfattade perioden juli–oktober uppgav FN:s generalsekreterare att gängen fortsatte att utmana statens auktoritet. Säkerhetsförbättringarna i delar av huvudstaden var fortsatt bräckliga, och våldet fortsatte i departementen Ouest, Centre och Artibonite. Otryggheten kan påverka vilka som registrerar sig, vilka som kan bedriva kampanj och vilkas röster som räknas.
En tidsplan med osäker utgång
Rådets tillkännagivande anger en tidsplan men visar inte att förutsättningarna för ett val är uppfyllda. Rådet uppgav att den uppdaterade kalendern skulle ge deltagarna möjlighet att fullgöra sina skyldigheter enligt det rättsliga ramverket och bekräftade sitt åtagande att hålla inkluderande, trovärdiga och transparenta val. Om tidsplanen går att följa beror på förbättrad säkerhet och på om valarbetet kan nå områden som det tidigare inte varit säkert att ta sig till.
Ett nationellt val skulle kunna ge Haiti ett mer direkt mandat att styra landet och bidra till att återuppbygga legitimiteten efter flera år utan folkvalda nationella ledare. Men om otryggheten hindrar många människor från att registrera sig eller rösta kan resultatet få dem att känna sig utestängda och försvaga den auktoritet som valet är tänkt att återupprätta. Val i sig kan inte avväpna gäng eller återuppbygga offentlig service, men de kan skapa institutioner med ett folkligt mandat att försöka.
Nästa prövningar gäller tidsfristerna för väljarregistrering och kandidater samt rådets förmåga att göra det möjligt att rösta i hela landet. Det nya schemat ger mer tid än den övergivna planen för 2026, men det är fortfarande osäkert om den tiden leder till säkrare vägar, vallokaler som går att nå och ett bredare deltagande.