Kung Charles III sade på tisdagen den 3 november till Samväldets ledare i Antigua och Barbuda att Storbritanniens slavhandel över Atlanten var en skamlig del av historien som fyllde honom med fasa och sorg, men han bad inte formellt om ursäkt samtidigt som kraven på kompensation fortsatte att prägla toppmötet.
Hans tal inledde mötet för Samväldets regeringschefer i St. John’s. Företrädare för 56 länder deltog, många av dem från tidigare brittiska kolonier. Charles sade att följderna av slavhandeln fortfarande märks i Samväldets länder.
Han sade att han blivit ännu mer beslutsam att ta itu med oförrätter i det förflutna genom dagens samarbete, efter att ha lärt sig mer om slavhandelns historia. Han pekade ut utbildning, arbetstillfällen, handel mellan medlemsländerna och förmågan att hantera klimatförändringarna som områden där praktiska insatser behövs. Han uppmärksammade också Royal Navys roll i att få slut på slavhandeln.
Debatten tog fart efter att Storbritanniens premiärminister Andy Burnham sagt att han var öppen för en formell ursäkt. Burnham tog upp ändrade skuldvillkor som ett sätt att stödja fattigare medlemsländer i Samväldet, men uteslöt utbetalningar för att gottgöra skador från det förflutna. Demonstranter utanför mötet krävde att Storbritannien skulle erkänna sin roll och lova att gottgöra den.
Deras krav underströk skillnaden mellan kungens personliga uttryck för sorg och aktivisternas krav på ansvarsutkrävande.