Brasiliens senat godkände en grundlagsändring för att samordna säkerhetsarbetet i hela landet, men dess effekt på tryggheten på gatorna beror på vad regeringarna gör härnäst.
Vad ändringen innebär
PEC 18/2025 antogs i senaten den 3 november med 73 röster mot noll i den första omröstningen och 75 mot noll i den andra; siffrorna gäller de senatorer som var närvarande, inte hela kammaren. Förslaget går nu vidare till kongressen för att formellt kungöras. Ändringen skriver in Brasiliens enhetliga system för offentlig säkerhet, Susp, i grundlagen och stärker den federala regeringens samordnande roll. Den banar också väg för det ministerium för offentlig säkerhet som Lula har utlovat, även om dess personal, budget och ledning ännu inte är fastställda.
Förslaget möjliggör gemensamma insatser och informationsutbyte mellan federala myndigheter, delstatsmyndigheter och kommunala myndigheter. Det utökar den federala polisens roll i bekämpningen av organiserad brottslighet med verksamhet som sträcker sig över delstatsgränser eller nationsgränser och ger den federala vägpolisen möjlighet att arbeta på federala järnvägs- och vattenleder. Vissa gäng- och milisledare skulle kunna placeras på anstalter med högsta säkerhetsnivå och få begränsningar i möjligheten att övergå till mindre restriktiva strafformer och i andra förmåner. Myndigheterna skulle kunna beslagta tillgångar med koppling till kriminell verksamhet. Det här är juridiska verktyg, inte ett bevis på att de kommer att fungera.
Varför samordning är en utmaning
Delstatsregeringarna ansvarar för mycket av polisverksamheten och fängelsesystemet, medan gäng kan verka över delstatsgränser och inne i fängelser. Under senatens behandling sa förslagets föredragande att kriminella grupper delvis hade vuxit eftersom delstaternas politik saknade effektiva former för samarbete. Lula föreslog ett nationellt samordningsorgan under sin presidentvalskampanj 2002, men det blev aldrig verklighet. Den nya modellen gör också att federala medel kan gå till delstater och kommuner.
Guvernörer, däribland Tarcísio de Freitas i São Paulo och Ronaldo Caiado i Goiás, varnade för att det ursprungliga förslaget kunde försvaga delstaternas självbestämmande. Efter meningsskiljaktigheter med guvernörer och oppositionspolitiker hade stoppat lagförslaget i underhuset ledde förhandlingar fram till en kompromiss. Brasília skulle ange den nationella inriktningen och samordna arbetet, medan delstater och kommuner behåller viktiga operativa roller.
Omröstningen avgjorde inte alla frågor
Den enhälliga omröstningen innebär inte att det råder enighet om all säkerhetspolitik. Brottsligheten var en viktig fråga i Lulas kampanj för omval, och stödet för hårdare åtgärder hade politisk tyngd över partigränserna. En tvist om att sänka straffmyndighetsåldern från 18 till 16 år, eller i vissa fall 14 år, hade försenat omröstningen. Senatorerna skilde de förslagen från ändringen, som därför inte ändrar den nuvarande åldersgränsen. Debatten väntas fortsätta separat.
Genomförandet blir nästa prövning
Efter det formella kungörandet måste Lula besluta hur och när ministeriet ska inrättas. Tidpunkten, vem som ska bli minister och hur personal och medel ska föras över från justitieministeriet är ännu inte fastställt. Den svårare prövningen blir att få datasystem, finansiering och gemensamma insatser att fungera mellan olika regeringar som behåller sina egna ansvarsområden.
För invånare som drabbas av gäng och miliser beror framgången på om samordnade utredningar och åtgärder mot kriminella tillgångar minskar gruppernas möjlighet att verka och kontrollera territorium.