Grönlands parlament godkände en säkerhetspakt mellan USA och Danmark med röstsiffrorna 16–0, medan sju ledamöter avstod, vilket öppnar för utökad amerikansk militär tillgång utan att suveräniteten överförs eller nya baser omedelbart byggs.
Uppdatering av en befintlig närvaro
USA har redan en militär närvaro på Grönland genom ett försvarsavtal med Danmark från 1951, som uppdaterades 2004. På Pituffik Space Base driver rymdstyrkan radar- och satellitspårningssystem som används för robotvarning, robotförsvar och rymdövervakning.
Den nya pakten uppdaterar den ramen efter månader av diplomatiska spänningar. Förhandlingarna följde på president Donald Trumps kampanj för att föra Grönland under amerikansk kontroll, vilket ansträngde relationerna mellan Natoländerna och väckte oro bland öns invånare.
Där pakten utökar tillgången
Pakten undertecknades den 22 september av Trump, Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Grönlands statsminister Jens-Frederik Nielsen. Den öppnar för utökad amerikansk verksamhet vid Pituffik och för att upprätta ytterligare försvarsområden vid Narsarsuaq på södra Grönland och Mestersvig i öster. Den utökar också USA:s militära tillgång via luft och hav, samtidigt som Grönland formellt förblir under dansk suveränitet.
Regler och begränsningar för militär verksamhet
Avtalet erkänner det grönländska folkets rätt till självbestämmande, och Grönland är medundertecknare. Grönlands regering säger att nya militära anläggningar måste godkännas av både Grönland och Danmark och ta hänsyn till lokalsamhällena och miljön.
Avtalet begränsar militära anläggningar och en varaktig militär närvaro för länder utanför Nato. Det begränsar också vissa investeringar från aktörer utanför Nato och EU. Om Grönland blir självständigt är avtalet utformat för att fortsätta gälla inom ramen för Nato, vilket kan göra det svårare för framtida regeringar att öppna säkerhetskänsliga eller känsliga sektorer för externa makter.
Utbyggnaden kan ta tid
Pakten ger Washington en bredare närvaro runt en bas som är central för USA:s tidiga varning och övervakning. Analytiker säger att de föreslagna platserna i öster och söder skulle kunna tillgodose behov som övervakning och logistik samt förbättra tillträdet längs Nordatlantens farleder. Avtalet passar också in i Natos arbete med att stärka försvaret i Arktis och begränsa rivaliserande makters militära fotfästen.
Juridiskt tillstånd innebär inte att bygget kommer i gång snabbt. Grönlands regering säger att detaljerna kring de nya platserna fortfarande måste fastställas, och en analytiker vid Foreign Policy Research Institute har varnat för att höga byggkostnader kan bromsa utbyggnaden.
Debatten på Grönland fortsätter
Grönlands regering säger att ön bör få konkreta ekonomiska fördelar, däribland företräde för grönländska företag i upphandlingar kopplade till amerikanska försvarsområden. Naleraq, det framträdande självständighetsvänliga oppositionspartiet, ifrågasatte avtalets värde; dess ledare hävdade att Grönland inte hade fått någon ekonomisk nytta. Den avgörande omröstningen bland de röstande undanröjde inte alla farhågor, eftersom sju ledamöter avstod.
Godkännande och planering återstår
Danmarks parlament väntas rösta den 19 november. Avtalet träder i kraft först när de nödvändiga parlamentariska förfarandena i Danmark och på Grönland har slutförts; godkännande i USA:s senat krävs inte. Planer för platserna, skyddsåtgärder och praktiska arrangemang återstår, så det närmaste resultatet är en starkare rättslig grund för USA:s tillgång – inte en omedelbar förändring av Grönlands militära landskap.