Iran har skickat ett förslag till Washington via Qatar, men Teheran säger att kärnförhandlingarna är beroende av att sju krav uppfylls.
Vad Iran har offentliggjort
En högt uppsatt iransk företrädare sade att Washington granskade förslaget, men avslöjade inte vad det innehöll. Irans högste säkerhetsansvarige, Mohsen Rezaei, har sagt att Teheran inte kommer att förhandla eller öppna Hormuzsundet igen förrän landets sju krav har uppfyllts.
Offentliga uppgifter nämner sanktionslättnader, frigörandet av frysta iranska tillgångar och krigsskadestånd, men ger ingen fullständig och auktoritativ lista över de sju kraven.
Ett långvarigt sammanbrott i förtroendet
Kärnenergiavtalet från 2015 begränsade Irans kärntekniska verksamhet och utökade den internationella övervakningen i utbyte mot sanktionslättnader. President Donald Trump drog tillbaka USA från avtalet 2018 och återinförde sanktionerna; Iran började överskrida avtalets kärntekniska begränsningar året därpå. FN-sanktionerna återinfördes 2025, vilket ökade det ekonomiska trycket och försvårade diplomatin.
Hur Iran kopplar samtalen till kriget
I september krävde Rezaei att striderna skulle upphöra på alla fronter, även i Libanon, att frysta tillgångar skulle frigöras och att USA:s blockad till havs skulle hävas. Han hänvisade också till USA:s inblandning och attacker.
I en separat färdplan på sju dagar beskrev utrikesminister Abbas Araghchi ett hävande av blockaden, ett slopande av oljesanktionerna, frigörande av frysta tillgångar och en regional vapenvila. Iran skulle därefter öppna sundet igen och inleda samtal om ett slutligt avtal, däribland om kärnfrågan. Reuters rapporterade senare att Teheran också krävde krigsskadestånd. Dessa offentliga ståndpunkter bevisar inte att det ännu inte offentliggjorda förslaget innehåller alla punkter i samma form.
Varför Qatar är inblandat
Qatar kan förmedla budskap mellan regeringar och stå värd för samtal medan parterna prövar möjliga villkor. Medlingen har intensifierats under de senaste veckorna, med konsultationer i Teheran och Doha och förslag som skickas mellan huvudstäderna. Företrädare som informerats om samtalen sade att målet är att förhindra att fullskaliga strider återupptas.
Oenigheten om tidpunkten
Washington har sagt att kärnfrågorna måste tas upp från början. En amerikansk företrädare sade till Al Jazeera att sanktionslättnader och tillgång till frysta tillgångar kan övervägas i utbyte mot framsteg i kärnfrågan. Teherans tidigare färdplan satte ekonomiska och militära åtgärder först, med kärnförhandlingar senare.
Internationella atomenergiorganets möjligheter att övervaka Iran har begränsats kraftigt under konflikten. Ett eventuellt avtal skulle behöva innehålla ett trovärdigt sätt att kontrollera vad som finns kvar på skadade anläggningar och vad Irans lager innehåller.
Vad händer härnäst
Hormuzsundet ger Iran ett påtryckningsmedel, men störningar hotar energileveranser och den regionala handeln. Före kriget passerade omkring en femtedel av världens olje- och gashandel genom sundet. Washington vill hindra Iran från att skaffa kärnvapen; Teheran eftersträvar sanktionslättnader, kompensation och garantier mot ytterligare attacker.
Förslaget granskas, men är inget avtal, och ingen offentlig tidsplan eller reaktion har tillkännagivits. Fler indirekta kontakter via Qatar är sannolika. Framsteg beror på om båda sidor kan enas om i vilken ordning eftergifter ska göras, återupprätta kärntekniska inspektioner och säkra sjöfarten. Om de inte lyckas kan granskningen bli resultatlös, och risken för en ny upptrappning kommer att kvarstå.