Astronomer spårade radioblixtar som återkommer var 7,9:e minut till en vit dvärg i bana runt en stjärna som liknar solen, och identifierade därmed den första kända långperiodiska radiotransienten i ett sådant par.
Systemet, som kallas GPM J071507−114153, ligger mer än 5 000 ljusår bort. Det tillhör en sällsynt klass av kosmiska källor som slår på och av radiosignaler under perioder på allt från minuter till timmar. Upptäckten rapporterades i Nature Astronomy.
Fyndet tillför en ny typ av följeslagarstjärna till en grupp system som ofta har bestått av vita dvärgar i par med mindre och svalare röda dvärgar. Teamet upptäckte först de korta pulserna i slutet av 2024 med Murchison Widefield Array i Västaustralien. Därefter använde de det sydafrikanska MeerKAT-teleskopet för att fastställa källans position.
Forskarna fann att utbrotten uppträdde under ett ungefär sex timmar långt tidsfönster, följt av omkring 26 timmars tystnad. Mönstret stämmer med att stjärnorna kretsar runt varandra ungefär var 32:e timme. Genom att följa förändringar i när pulserna anlände kunde teamet följa den vita dvärgens rörelse.
Teamet drog slutsatsen att radioemissionen kommer från området nära den vita dvärgen, eller möjligen från den vita dvärgen själv. Pulserna bidrog också till att avslöja magnetisk aktivitet kring den sollika följeslagaren, däribland en sannolik plasmaslinga. Vad som driver dessa ovanliga radiokällor är fortfarande oklart.
Astronomer säger att fler observationer behövs för att avgöra om det här systemet kan förklara andra långperiodiska transienter.