Innehållet på Harava News är AI-genererat och kan innehålla fel.

Kan strykningar ur röstlängderna leda till utvisning?

Fokus🇮🇳 🇧🇩PolitikJuridik

Nyheten bakom den här artikeln: Reuters: Vissa muslimer som ströks ur Indiens röstlängder frihetsberövades eller deporterades senare

En Reuters-granskning visade att Indiens översyn av röstlängderna följdes av frihetsberövanden, frågor om medborgarskap och utvisningar av vissa muslimer, även om en strykning i sig inte fastställer att någon är utländsk medborgare.

Så går kontrollerna av röstlängderna till

Den ”särskilda intensiva översynen”, som inleddes 2025, innebar att väljarna ombads bekräfta sina uppgifter genom omfattande kontroller. Valkommissionen säger att den stryker uppgifter om personer som har avlidit, flyttat permanent, förekommer mer än en gång eller inte kan hittas trots upprepade besök. Processen omfattar hembesök, preliminära listor och tid för invändningar och överklaganden. Kritiker säger att pappersarbetet och tidsfristerna blir en börda för människor som ofta flyttar eller har ofullständiga eller motstridiga uppgifter.

Cirka nio miljoner namn ströks i Västbengalen inför delstatsvalet 2026. Sabar Institute, en tankesmedja i Kolkata, uppgav att muslimer utgjorde ungefär 70 procent av de 2,7 miljoner namn som ströks efter en närmare granskning, samtidigt som de utgör omkring 27 procent av delstatens befolkning. BJP vann valet och tog för första gången kontroll över delstaten; det bevisar inte att strykningarna avgjorde valresultatet. Inrikesminister Amit Shah kopplade öppet strykningarna ur röstlängderna till regeringens uttalade mål att hitta och utvisa misstänkta papperslösa migranter.

Familjer granskas

Reuters intervjuade 10 familjer vars anhöriga frihetsberövats, utvisats eller förhörts om sitt medborgarskap efter att deras namn försvunnit ur de reviderade röstlängderna. Sahida Fakir, 38, sade att civilklädda poliser förde bort henne från Mumbai i juli, tog hennes telefon och till slut tvingade henne till Bangladesh, där hon skildes från sin man och sina söner. Domstolshandlingar identifierar poliserna som medlemmar av Mumbais polisstyrkas kriminalavdelning; avdelningen svarade inte på Reuters begäran om en kommentar. Handlingar som Reuters granskat visade att Fakirs föräldrar och mor- och farföräldrar funnits med i röstlängder flera decennier tillbaka, och att hon själv funnits med i röstlängderna i Västbengalen åtminstone sedan 2008. Hennes familj bestrider utvisningen i domstol. De här fallen bevisar inte att alla väljare som stryks kommer att bli föremål för migrationsåtgärder eller avgör någons medborgarskap i juridisk mening.

Väljarstatus är inte detsamma som medborgarskap

Indiens process för röstlängder avgör vem som är registrerad för att rösta. Att strykas ur en röstlängd fastställer inte i sig att någon är utlänning. Men en separat migrationsprocess kan kräva att en frihetsberövad person bevisar sitt medborgarskap. I juli slog Calcutta High Court fast att väljarlegitimation, Aadhaar och PAN-kort inte utgjorde avgörande bevis i ett fall om frihetsberövande och avstod från att beordra att personen skulle friges. Domen innebar inte att strykning ur röstlängden var ett bevis på utländsk nationalitet.

Överklaganden och rättssäkerhetsgarantier i fokus

Den omedelbara utmaningen är att se till att människor får veta varför deras namn strukits, kan få tillbaka dem genom överklaganden och kan bestrida migrationsåtgärder innan de utvisas. Högsta domstolen har krävt att överklaganden av beslut om röstlängder avgörs i tid. Den 14 november uppgav valkommissionen för domstolen att personer som saknades i de preliminära röstlängderna kunde ansöka på nytt med blankett 6 utan att åtalas enbart för att de gjorde det. Human Rights Watch har rapporterat om utvisningar av bengaliska invånare till Bangladesh utan grundläggande rättssäkerhet. Den 17 november var familjen Fakirs domstolsprövning och hanteringen av pågående överklaganden fortfarande avgörande för vad som skulle hända härnäst.