I en fas 1-studie med kontrollerad smitta i samarbete med UW Medicine skyddade ett experimentellt malariavaccin 13 av 15 deltagare från infektion, medan samtliga sju personer som fick placebo blev smittade.
Den uppskattade vaccineffekten var 87 %. De 22 frivilliga exponerades för levande malariaparasiter 12 till 16 veckor efter sin sista dos. Forskarna uppgav att deltagarna i den här lilla gruppen tålde vaccinet väl och att det var säkert.
Resultaten presenterades den 19 november vid American Society of Tropical Medicine and Hygienes årsmöte i Washington, D.C. Vaccinkandidaten kallas PfSPZ-LARC2. Den innehåller hela levande malariaparasiter som försvagats genom genetiska förändringar.
Vaccinet är utformat för att visa immunförsvaret många olika proteiner från parasiten. Två delar av vaccinparasitens arvsmassa avlägsnades, vilket hindrade den från att utvecklas i levern. Vid smittotestet användes en malariaparasitstam från Brasilien, som skiljer sig från den västafrikanska stam som används för att tillverka vaccinet.
Forskarna använde den här stammen för att testa om vaccinet kunde skydda mot olika stammar. Deltagare som blev smittade fick omgående behandling. Resultatet är uppmuntrande men preliminärt.
Studien var liten och använde en kontrollerad exponering för parasiter. Större studier behövs för att bedöma skydd och säkerhet i bredare befolkningsgrupper och under verkliga förhållanden.