Den 19 november gav Somalia Förenade Arabemiratens ambassadör 72 timmar på sig att lämna landet, anklagade Abu Dhabi för att kränka landets suveränitet och kallade hem sitt eget sändebud.
En skarp diplomatisk konflikt
Informationsminister Abdifatah Kasim Mohamud anklagade Förenade Arabemiraten för att kränka Somalias suveränitet, men nämnde ingen ny incident. Två dagar tidigare anklagade president Hassan Sheikh Mohamud Abu Dhabi för att stödja regionala regeringar som motsätter sig Mogadishu och för att hjälpa till att upprätta styrkor utanför den nationella befälsordningen.
Förenade Arabemiraten kallade beslutet fientligt och sade att Mogadishu drog in landet i en intern maktkamp. Abu Dhabi sade att man hade stängt sin ambassad i Mogadishu och dragit tillbaka personalen i januari, vilket gör det oklart vad beslutet innebär i praktiken.
En olöst federal uppgörelse
Efter att centralregeringen kollapsade 1991 byggde regionala förvaltningar upp institutioner, säkerhetsstyrkor och egna inkomstkällor. Den provisoriska konstitutionen från 2012 skapade ett federalt system, men lämnade fördelningen av makt och resurser olöst.
Förenade Arabemiraten utvecklade affärs- och säkerhetsförbindelser med Somaliland, Puntland och Jubaland kring hamnarna i Berbera, Bosaso och Kismayo. Abu Dhabi eftersträvar kommersiella fotfästen längs sjöfartslederna och inflytande på Afrikas horn. Mogadishu säger att sådana avtal kringgår den federala regeringen och hjälper regionala förvaltningar att finansiera sin självständighet.
Tidigare brytningar och vad som står på spel
I januari sade Somalia upp hamn- och säkerhetsavtal med Förenade Arabemiraten. Tjänstemän kopplade beslutet till uppgifter om att den jemenitiske separatistledaren Aidarous al-Zubaidi hade rest genom somaliskt territorium med ett flygplan registrerat i Förenade Arabemiraten, utan korrekt tillstånd. En somalisk tjänsteman kallade detta en av orsakerna, mot bakgrund av ett bredare missnöje med Förenade Arabemiratens förbindelser med regionala förvaltningar. Vissa somalier tror att Förenade Arabemiraten bidrog till att Israel erkände Somaliland i december 2025, men det är fortfarande ett obekräftat påstående.
Den federala regeringen säger att den måste godkänna utländska avtal, övervaka säkerhetsstyrkorna och styra det nationella territoriet. Regionala ledare motsätter sig Mogadishus uppsägningar och säger att staden inte kan ogiltigförklara deras avtal. Reuters rapporterade, med hänvisning till högt uppsatta somaliska källor, att Förenade Arabemiraten fortfarande betalade löner och tillhandahöll logistiskt stöd till omkring 3 400 somaliska militärpoliser och specialförband i och omkring Mogadishu. Ett avbrott skulle kunna skada båda sidor, däribland de somaliska styrkor som bekämpar al-Shabab.
Ett svårt prov väntar
Konflikten utspelar sig mitt i en inrikespolitisk maktkamp. Somalias högsta domstol slog fast att president Hassan Sheikh Mohamuds mandatperiod hade löpt ut och krävde val inom 90 dagar; regeringen avvisade beslutet. Detta innebär inte att det är fastslaget att inrikespolitiken låg bakom utvisningen.
Provet blir om Mogadishu kan kräva att utländska hamn- och säkerhetsavtal går via den federala regeringen. Om Förenade Arabemiratens beskrivning stämmer kan ambassadörens avresa mest vara en formalitet; det svårare provet är om regionala förvaltningar ändrar sina kontakter med Abu Dhabi. En snabb återgång till normala relationer framstår som osäker.