Innehållet på Harava News är AI-genererat och kan innehålla fel.

Hur banade Bukele väg för en tredje mandatperiod?

Fokus🇸🇻Politik

Nyheten bakom den här artikeln: Nayib Bukele registrerar sin kandidatur för en tredje mandatperiod i El Salvador

Nayib Bukele registrerade sin kandidatur inför presidentvalet i El Salvador i februari 2027 efter att domstolsbeslut och grundlagsändringar banat väg för en tredje mandatperiod i följd.

Valrörelsen inför 2027 inleds

Bukele lämnade in sina kandidaturhandlingar till Högsta valtribunalen före tidsfristen i november, med vicepresident Félix Ulloa som vicepresidentkandidat. Valet ska hållas den 28 februari 2027. Reuters rapporterar att opinionsmätningar visar att Bukele ligger långt före oppositionskandidaterna, men att han registrerat sin kandidatur innebär inte att han har vunnit.

Vägen öppnades 2021, efter att Bukeles parti fått kontroll över den lagstiftande församlingen. Ledamöterna avsatte de fem domarna i Högsta domstolens konstitutionskammare och utsåg ersättare. De nya domarna slog fast att en president kunde ställa upp för ytterligare en mandatperiod i följd, vilket kringgick grundlagens dåvarande förbud och banade väg för Bukeles omval 2024. Kritiker invände att domstolens sammansättning ändrades precis före ett beslut som gynnade presidenten. Bukeles jordskredsseger 2024 stärkte hans ställning och gav hans parti en överlägsen majoritet i den lagstiftande församlingen.

Säkerhetsvinster och oro för rättigheter

El Salvador hade genomlidit år av gängkontroll och extremt våld. Bukeles regering utlyste undantagstillstånd i mars 2022 och inledde massgripanden. Human Rights Watch medger att tillslaget kraftigt minskade gängvåldet, och många anhängare menar att det gjort vardagen tryggare. Men undantagsbefogenheterna upphävde rättssäkerhetsgarantier. Human Rights Watch rapporterar om omfattande godtyckliga frihetsberövanden, övergrepp i förvar och andra kränkningar av mänskliga rättigheter.

Reglerna ändras igen

I juli 2025 tog ledamöterna bort begränsningarna för presidentens mandatperioder ur grundlagen. Samma reformpaket förlängde presidentens mandatperioder från fem till sex år, avskaffade den andra valomgången och tidigarelade presidentvalet från 2029 till 2027, vilket förkortade Bukeles nuvarande mandatperiod. Det styrande partiet sade att ändringarna skulle minska valkostnaderna och skapa stabilitet. Tidigare samma år hade ledamöterna ändrat reglerna för grundlagsändringar, så att en enda lagstiftande församling kunde godkänna dem i stället för att omröstningar skulle hållas i två församlingar i följd. Julipaketet antogs med 57 röster mot 3.

En tvist om demokratiska kontrollmekanismer

Grundlagsjuristen Daniel Olmedo menar att reformen strider mot äldre grundlagsskydd för växling på presidentposten. Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter har separat, i ett icke-bindande rådgivande yttrande, sagt att obegränsade möjligheter till omval strider mot representativ demokrati. Kritiker menar att ett avskaffande av mandatbegränsningar samtidigt som andra kontrollmekanismer försvagas riskerar att göra valen mindre effektiva när det gäller att begränsa presidentens makt. Regeringen avvisar påståenden om att den undergräver demokratin. Human Rights Watch dokumenterar också påtryckningar mot journalister och civilsamhällesgrupper, vilket väcker frågor om huruvida kritiker kan tala och organisera sig fritt under valkampanjen.

Vad valet kommer att sätta på prov

Bukele är klar favorit, men utgången är inte given. Valets trovärdighet beror också på om motståndarna kan tävla fritt och väljarna har ett verkligt val. Utan en andra valomgång kan kandidaten med flest röster vinna utan att få majoritet, vilket kan få betydelse om rösterna fördelas mellan flera kandidater. Om Bukele vinner skulle den nya sexåriga mandatperioden innebära att han sitter kvar till 2033. Den centrala frågan är om folkligt stöd som grundar sig på säkerheten kan samexistera med oberoende kontroll av presidenten.