Innehållet på Harava News är AI-genererat och kan innehålla fel.

Varför har Tonga utlyst undantagstillstånd?

Fokus🇹🇴Katastrofer

Nyheten bakom den här artikeln: Tonga utlyser nationellt undantagstillstånd när El Niño-torkan förvärras

Tonga har utlyst undantagstillstånd eftersom torkan till följd av El Niño hotar vattenförsörjningen, jordbruket, boskapen och folkhälsan i hela öriket.

En allt allvarligare torkprognos

Tongas meteorologiska institut varnade för att El Niño skulle medföra mindre nederbörd än normalt, särskilt på öar som är beroende av regnvattenstankar. I oktober hade torra till mycket torra förhållanden konstaterats i hela landet. I sin prognos för november uppgav institutet att flera ögrupper omfattades av en torkdeklaration, medan andra omfattades av en varning eller beredskapsinformation.

El Niño är ett naturligt klimatfenomen där ovanligt varmt vatten i centrala och östra tropiska Stilla havet förändrar vädermönstren. För Tonga väntar prognosmakarna en lång period med ovanligt lite nederbörd. I Tongas meteorologiska instituts prognos för november angavs en sannolikhet på 80–100 procent för mycket torra förhållanden i hela landet i november och under perioden november–januari. Institutet uppgav att det kan bli en mycket stark El Niño, potentiellt den starkaste sedan tillförlitliga mätningar inleddes 1950.

Varför lite nederbörd utsätter samhällen för risker

Tongas befolkning är utspridd över många öar, och tillgången till sötvatten varierar från plats till plats. Hushållen samlar ofta upp regnvatten från taken i tankar, medan grundvattentillgångarna kan vara begränsade och känsliga. När regnet uteblir sjunker vattennivåerna i tankarna, vilket ökar trycket på brunnar, offentliga vattenreserver och vatten till grödor och boskap. I regeringens torkprognos varnas för att tankar kan få lägre vattennivåer eller tömmas, att grundvattnet kan sina, skördarna minska, matkostnaderna öka och riskerna för sanitet och hälsa bli större.

Vad undantagstillståndet innebär

Tongas tillförordnade premiärminister utlyste undantagstillståndet på rekommendation av det ministerium som ansvarar för katastrofhantering, med stöd av lagen om hantering av katastrofrisker från 2021. Regeringen uppgav att myndigheter och räddningstjänster behövde använda sina befogenheter för att samordna hjälpen och minska riskerna för liv, egendom och miljö. Tjänstemän ska granska situationen innan undantagstillståndet löper ut och besluta om det ska hävas eller fortsätta gälla.

Hjälp når redan ut till öarna

Katastrofteam har skickats till avlägsna öar med vattenreningssystem och lastbilar som kan transportera 8 000–10 000 liter per resa. Ytterligare insatser planerades till de norra öarna. Regeringen hade också godkänt 1,8 miljoner pa’anga till stöd för jordbruket, bland annat vattenförsörjning till lantbrukare och boskap. Skolorna avslutar året i förtid, vilket visar att torkan redan stör vardagslivet.

Nästa prövning är tillgången till rent vatten

Den omedelbara prövningen är om åtgärderna kan ge samhällena tillgång till rent vatten snabbare än reserverna sinar. Det är särskilt viktigt för människor med begränsade lagringsmöjligheter, lantbrukare som måste väga hushållets vattenbehov mot jordbrukets och människor som är beroende av tillförlitlig sanitet och fungerande hälsovård. Prognosen garanterar inte hur mycket regn varje ö får, men varnar för att mycket torra förhållanden sannolikt kommer att bestå till och med januari. RNZ rapporterade att torkans effekter kan vara kvar åtminstone till juni 2027. Regeringen uppger att den ska granska läget innan den beslutar om undantagstillståndet ska hävas eller förlängas.