JAXA bekräftade att rymdsonden MMX separerade från sin H3-raket cirka 71 minuter efter uppskjutningen den 20 oktober 2026, japansk tid, och lade sig i sin planerade omloppsbana.
Vad Phobos kan avslöja
Forskarna vet fortfarande inte hur Phobos bildades. Månens mörka yta påminner om kolrika asteroider, vilket ger stöd åt teorin att Mars fångade in den. Samtidigt rör sig Phobos och Deimos i nästan cirkulära banor i linje med Mars ekvator, vilket stämmer bättre överens med att månarna bildades av spillror från en kraftig kollision. En tredje möjlighet framgår av NASA-forskares datorsimuleringar: Mars gravitation kan ha slitit sönder en förbipasserande asteroid, varpå fragmenten senare bildade en skiva och nya månar. Ingen av dessa förklaringar har dock bekräftats.
En närmare titt på månen
MMX väntas studera Phobos form, yta, sammansättning och gravitation samt observera Deimos. Instrumentet MEGANE, som tillhandahålls av NASA, ska mäta gammastrålning och neutroner från Phobos för att fastställa dess grundämnessammansättning. JAXA planerar att samla in minst tio gram material. En borranordning är konstruerad för att nå under ytan, medan en pneumatisk provtagare från NASA ska använda kvävegaspuffar för att samla upp löst material.
Provet kan även innehålla stenfragment som slungats ut från Mars vid meteoritnedslag. Simuleringar av forskare vid JAXA tyder på att detta material kan ha påverkats mindre av nedslagen än de marsmeteoriter som hittats på jorden. Identifierbara korn från Mars skulle kunna ge nya insikter i planetens geologiska historia, men det finns inga garantier för att sådana påträffas. MMX:s huvudprov kommer från Phobos, inte från en direktlandning på Mars.
Utmaningarna med att samla in prover
MMX bygger vidare på Japans Hayabusa- och Hayabusa2-uppdrag för provinsamling, men att verka nära Mars månar innebär större svårigheter. Projektstudien inleddes 2015, och uppskjutningen försenades från det ursprungliga målet 2024 efter att den första flygningen med H3-raketen misslyckats 2023 och JAXA bedömt att rymdfarkosten behövde fler marktester.
Gravitationen på Phobos är bara omkring en tvåtusendel av jordens, vilket försvårar en säker landning: rymdfarkosten måste undvika att studsa eller tappa kontakten med ytan. Den fransk-tyska rovern Idefix ska undersöka terrängen och hjälpa till att fastställa förutsättningarna för provtagningen. Den ska också testa hur ett markfordon rör sig i månens extremt svaga gravitation. ESA beskriver landning, manövrering och provtagning på platsen som centrala ingenjörsutmaningar.
Den långa vägen tillbaka till jorden
Phobos markmaterial kan bestå av partiklar från flera olika källor, och forskarna kommer därför att jämföra proverna med MMX:s mätningar från omloppsbana och observationer av landningsplatserna. Resultaten kan stärka en av bildningsteorierna, avslöja en mer komplex historia eller visa att månarnas ursprung inte kan förklaras av en enskild process. De kan också hjälpa vetenskapsmän att förstå hur vatten och organiska föreningar rörde sig i det tidiga solsystemet samt hur Mars utvecklades.
JAXA planerar att MMX ska nå Mars i augusti 2027, kartlägga månarna, fälla av Idefix omkring 2028–2029 och samla in prover innan sonden lämnar Mars system. Målet är att återinträdeskapseln ska återvända 2031 med en planerad bärgning i Sydaustralien. Samtliga datum efter uppskjutningen är preliminära, och både landningen och återförandet av proverna återstår.