Somalias riksåklagare säger att Högsta domstolens beslut om val inom 90 dagar ”saknar rättslig verkan” och avvisar därmed domstolens utslag om att president Hassan Sheikh Mohamuds förlängda mandatperiod var olaglig.
Vad domstolen beslutade
Domstolen slog fast att Mohamuds mandatperiod löpte ut den 15 maj 2026 och att parlamentets mandat löpte ut en månad tidigare. Den beordrade de politiska ledarna att komma överens om ett ramverk för valet inom 30 dagar och hålla val inom 90 dagar, samtidigt som regeringen begränsades till löpande förvaltningsuppgifter.
Riksåklagarämbetet, som företrädde regeringen, hävdar att domarna först borde ha avgjort dess invändningar mot domstolens behörighet och mot förre presidenten Sharif Sheikh Ahmeds rätt att väcka talan. Domarna sade att den reviderade författningen ger Högsta domstolen befogenheter som författningsdomstol fram till dess att en separat domstol inrättas.
Varför valreglerna fortfarande är omstridda
Somalias indirekta, klanbaserade system innebär att klanernas delegater utser parlamentsledamöter, som sedan väljer presidenten. Systemet har bidragit till att upprätthålla maktdelningen efter konflikten, men begränsar väljarnas direkta inflytande. Försök att införa direkta val i hela landet har gång på gång strandat på oenighet om hur övergången ska hanteras och vilka som ska få delta. Tvisten gäller också reglerna, institutionerna och balansen mellan den federala regeringen och delstaterna – faktorer som formar vilka som kan ställa upp och hur makten fördelas.
Mohamuds regering säger att direkta val och ett partibaserat system skulle föra Somalia bort från klanernas delegatpolitik. I mars godkände parlamentet författningsändringar som förlänger presidentens och parlamentets mandatperioder från fyra till fem år. Regeringen säger att ändringarna gör det möjligt för Mohamud att sitta kvar till maj 2027 och ger tid att förbereda val. Motståndare, däribland ledare från Puntland och Jubaland, avvisar processen och tidsplanen. De har förespråkat en övergång som behåller inslag av klanbaserad representation och ger regionala myndigheter en roll. Samtal om valsystemet ledde inte till någon överenskommelse.
En bredare maktkamp
Den 4 november avsatte Mohamud Högsta domstolens ordförande Baashe Yusuf Ahmed och utsåg hans företrädare, med hänvisning till klagomål om rättskipningen. Domstolen förklarade senare avsättningen ogiltig och slog fast att presidenten saknade befogenhet att avsätta domstolsordföranden genom dekret. Riksåklagarens invändningar är regeringens angivna rättsliga skäl för att avvisa domstolens beslut. I praktiken innebär avvisandet också att regeringen står fast vid sin uppfattning att den kan fortsätta styra enligt den ändrade författningen.
Domen nämner ingen ersättare till presidenten och anger inte vad som händer om tidsfristerna inte hålls. Motstridiga anspråk på legitimitet kan fördjupa tvisten till en federal politisk kris. Tvisten har redan sammanfallit med väpnade sammandrabbningar, samtidigt som Somalia står inför ett pågående uppror från al-Shabaab. FN:s politiska mission avslutades den 31 oktober utan att någon ersättande medlare för valtvisten hade utsetts i samförstånd.
Riksåklagarämbetet säger att det kommer att vidta ytterligare rättsliga åtgärder, men har inte sagt vilka steg det tänker ta. Domstolens tidsfrist på 30 dagar för ledarna att enas om ett ramverk för valet är det tydligaste omedelbara testet; att genomföra domstolens beslut om val inom 90 dagar blir svårare utan enighet om processen. Mohamuds regering har förespråkat val 2027, medan domstolen säger att de nuvarande institutionernas mandatperioder har löpt ut. Om samtalen återupptas och om båda sidor godtar resultatet kan avgöra om domen leder till ett val genom förhandling eller till en ny konfliktpunkt.