President Félix Tshisekedi har undertecknat en lag som gör det enklare att anordna folkomröstningar om konstitutionen, men lagen utlyser ingen omröstning och avgör inte om begränsningarna av presidentens mandatperioder kan ändras.
Vad den nya lagen ändrar
Lag 26/045 undertecknades den 9 november och tillkännagavs dagen därpå. Den ersätter en lag från 2005 om hur den nuvarande konstitutionen kan underställas folkomröstning. Den fastställer förfaranden för ändringar av konstitutionen och för att anta en ny konstitution. Efter att författningsdomstolen uttryckt oro omprövade lagstiftarna lagen innan den antogs. Ledamoten Paul-Gaspard Ngondankoy lade fram lagförslaget; Tshisekedi tog inte själv initiativ till det.
Konstitutionen från 2006 ger presidenter mandatperioder på fem år, med möjlighet till ett omval. Tshisekedi tillträdde 2019, omvaldes 2023 och ska lämna posten 2028. Artikel 220 förbjuder ändringar av antalet mandatperioder och deras längd.
Vem kan ta initiativ till en folkomröstning
Presidenten, regeringen efter överläggningar i kabinettet, hälften av ledamöterna i vardera parlamentskammaren eller medborgare som lämnar in en petition till parlamentet med minst 100 000 underskrifter kan ta initiativ till en folkomröstning. Förespråkare säger att lagen stärker folksuveräniteten och går längre än 2005 års regelverk.
En direkt ändring av artikel 220 skulle strida mot konstitutionens förbud. Förespråkare kan hävda att en ny konstitution ersätter grundlagen i stället för att ändra en skyddad bestämmelse; motståndare säger att den vägen skulle kunna kringgå skyddet. Författningsdomstolen godkände regelverket, men ändrade inte konstitutionen och tog inte ställning till något specifikt framtida förslag. Frågan om en ny grundlag skulle kunna nollställa presidentens mandatperioder är fortfarande omstridd.
Varför debatten är laddad
Tshisekedi har sagt att han inte har eftersträvat en tredje mandatperiod, men att han skulle acceptera en om det kongolesiska folket ville det. Hans läger beskriver reformen som en institutionell förändring. Kritiker hänvisar till hans uttalanden och hans varning om att valet 2028 kanske inte kan hållas enligt tidsplanen om striderna i öst gör att territorium hamnar utanför regeringens kontroll. Frågorna är separata, men väcker frågor om vem som avgör när hans tid vid makten är över.
Oppositionsledare anslöt sig till C64-koalitionen för att motsätta sig ändringar av konstitutionen och hänvisade till artikel 64, som uppmanar medborgarna att motsätta sig brott mot den konstitutionella ordningen. Human Rights Watch dokumenterade användning av tårgas och batonger vid en demonstration i juni. ACLED rapporterade senare att protesterna i september skingrades och att koalitionen var splittrad i frågan om samtal eller ökat tryck genom gatuprotester. Artikeln framhåller att en folkomröstnings legitimitet också beror på om människor kan bedriva kampanj och bestrida resultatet.
Vad händer härnäst
Inget datum för en folkomröstning har tillkännagivits. För att en omröstning ska hållas måste en behörig aktör ta initiativ till den och myndigheterna anordna den. Fram till dess är lagen ett regelverk, inte ett beslut om att hålla en folkomröstning. Det omedelbara testet är om Tshisekedis regering använder lagen och om parlamentet, domstolarna, oppositionsgrupperna och väljarna godtar processen. Frågan är om garantin om begränsade mandatperioder förblir bindande när makten skiftar.